OM OSS Vår familj bor på landet, strax utanför N:a Unnaryd som ligger söder om Jönköping. Där bor jag, Riitta, med mina två barn Sebastian och Jennifer samt vår Australian Shepherd tikar "Raffa" och "Zorba".

Vi har tidigare haft Bernersennenhundar men mitt intresse att skaffa en brukshund har vuxit sig allt starkare med åren. Kruxet har varit att jag inte har hittat den rätta rasen som föll mig i smaken. Det hela fick vänta i flera år, för det måste kännas rätt! Plötsligt en dag stod den där, en ung ”mini bernersennen” som fullkomligt sprudlade av livsenergi. Den tog mig med storm och då var saken klar, en Aussie ska det bli!

Jag vill rikta ett stort tack till de uppfödare och Aussieägare jag samtalat med kring rasen och som låtit oss komma och hälsa på deras vuxna individer. Det har resulterat i att vi nu har den underbara Aussie-tiken ”Raffa” som vår familjemedlem, tränings- och tävlingskamrat. Hon är en fysiskt mindre hund, men med mycket mer motor än jag tidigare haft. Tusen tack till alla som gjort detta möjligt!!! Hur det hela började Jag (Riitta) har haft ett genuint intresse för djur sedan barnsben. Min högsta önskan var att få köpa en egen hund. Mina föräldrar tillät mig aldrig att göra det när jag bodde hemma. Därför fick jag hålla till godo med att rasta grannarnas hundar och även hjälpa dem med sina fyrbenta vänner när de var bortresta. Då jag flyttade hemifrån erbjöd min dåvarande svägerska Jeanette mig att ta hand om en av hennes Berner tikar under en tid (som blev ca 1 år) när de renoverade sitt hus. Jag nappade direkt på den ideén. Jeanette hade en mindre hunduppfödning i hemmiljö, Stollaheddas kennel. När det var dax att återlämna Anja som tiken hette, fick jag löftet att köpa en bernervalp av dem. Detta var år 1989. För att kunna skaffa hund bytte jag min dagtidstjänst till en nattjänst (jobbade då som undersköterska) för att valpen aldrig skulle behöva vara ensam hemma.

Mina framtidsvisioner var att få jobba med djur på heltid. Därför hade jag ordnat en praktikplats på en bondgård för att få ihop praktikpoäng för att bli behörig till djursjukvårdarutbildningen. Jag har även praktiserat på djursjukhuset i Jönköping. Någon utbildning blev det dock inte. Det blev en totalrenovering av Baggebo där vi bodde i dryga 16 år med våra djur och barn. Det har inte bara varit katter och hundar med i bilden. Vi har även haft Skånska blommehönor och barnen har haft ett par kaniner.

Jag har gått diverse valp-, unghunds-, och fortsättingskurser med mina hundar för att de ska ha fått en god start och social träning bland andra hundar. Jag har även varit hjälpinstruktör på Ulricehamns BK, är utbildad till MH-figge och på den vägen är det. En gång hund, alltid hund!!!

Kreivi's - som kennelnamn Jag har alltid varit på det klara med att jag vill föda upp någon enstaka valpkull i hemmiljö, därför ansökte jag om kennelnamn år 1991. Kennelnamnet fick bli mitt flicknamn Kreivi, som betyder greve på Finska. Jag ville ha ett kennelnamn som inte var platsknutet och bestod om vi flyttade till något annat ställe (vi hyrde en stuga på den tiden). Till min stora sorg har mina Bernertikar varit sjuka eller på annat vis inte hållt måttet och där med inte varit goda representanter för rasen, trots att de har varit mycket tillgivna och mysiga familjehundar. Valet att avstå från att ta valpar efter dem var därför solklart.